Empty.

Klockan är 3 på natten, jag kom precis hem från sthlm. Jag kan inte somna. Mitt huvud exploderar snart av alla frågor det inte finns svar på. Vad vill jag? Vem är jag? Vad känner jag? Hur mår jag? Varför har jag en så extrem ångest? Varför mådde jag inte så bra som jag borde den här helgen?

Jag vill gräva ner mig. Jag vill dra täcket över huvudet och bara stanna i sängen och ha gråtmaraton i min ensamhet. Men det är svagt. Jag tänker inte visa mig svag. Aldrig. Trots all förvirring och konstiga känslor måste jag hålla mig stark, för min egen skull. Allt jag gör nu är för min egen skull.

Imorgon börjar en ny vecka och jag ska inleda den med att samtala med någon som betyder mycket för mig.

Jag skriver om sthlm senare. Kanske. Nu går jag ut och filosoferar över en cigarett i höstnatten istället.

<3

Here where we lie,
Outstretched to wonder why we don't belong
You deserve much more, and I'll give until I'm all gone
Forever know your face 
And ever take your place here by my side,
Like a ghost into the night,
The poisoned apple to my bite,
I'll be the shadow at your door,
I'll be the moth into your light,
'Cause you deserve much more

Ja..så..

Jag hatar när man märker så väl att någon man bryr sig så sjukt mycket om inte mår bra, och man inte kan göra någonting. Eftersom den inte låter en, och eftersom det inte finns något man kan göra. Jag finns här, vilket personen i fråga mycket väl vet om. Mer kan jag inte göra, mer får jag inte göra. Det är tungt men något man måste respektera. Jag hatar det dock. Jag hatar när de som hjälpt och stöttat mig inte låter mig ge detsamma tillbaka.. Jag vill ge tillbaka. Men... Ja. That's life. 

Så.. Vad har hänt senaste tiden? Det har varit mycket jobb och mycket fest. 

I onsdags var jag ut med bl.a. Albert och Robin, och drog en efterfest med Kutte och några gamla ansikten. 

(Albert och Robin)

Alex har flyttat till Falun från New Jersey och hela helgen har vi härjat och firat David. Igår fyllde Alex år och var hit en sväng på en good ol' fashion fika! 

(Alex)

Idag har jag hängt med Moa från morgon till kväll, varit på vårdcentralen en sväng, rotat runt i förråd, tagit fram vintergrejer, peppat snö och åkning, spelat spel och lite allt möjligt! 

Imorgon ska jag jobba 12-21.30, på torsdag ska jag till sjukgymnast och på fredag får jag pengar! Då ska jag betala alla räkningar så det är klart och även köpa en stor bur till mina monster. Jag tycker deras nuvarande är för liten och de förtjänar att bli bortskämda mer än de redan blir så nu ska de få bo i ett palats! 

När allt är fixat och klart åker jag och Albert till Sthlm och spenderar dagen på stan, sen möter vi upp bästa Chris och drar till Danne och Ida och hänger med dem, Robin och en massa nytt folk, dricker drinkar, äter snittar och har det allmänt trevligt.

Resten av helgen går till mys, middag och Harrys-häng. Så gött. Jag längtar ihjäl mig! 

Nu har jag egentid deluxe vilket ser ut ungefär såhär

Ah well. Jag har en liten crush i en PH-deltagare btw.. Piniigt! 

Bai. 

<3

.....

Det är få saker som kan mäta sig med att efter en lååång dusch ligga under täcket i en nybäddad säng i ett nystädat rum medan man får en massa fina godnatt-meddelanden som väcker dedär fjärilarna som bor i ens mage. Just nu mår jag så jäkla bra. Jag är nästan frisk och imorgonbitti ska jag jobba!

Den här dagen har jag bara tagit hand om mig själv och hushållet. Jag har tvättat Allt, rensat, städat, diskat och lagat mat. Det kändes behövligt att få lite ensamtid då jag spenderar nästan varenda vaken timme med andra människor.. det är så det känns iallafall. Jag älskar de jag har i min omgivning men ibland måste man stanna upp och fokusera på sig själv lite. Och den här dagen gav verkligen resultat!

Jag bestämde mig för att om jag ska komma någonstans måste jag rycka upp mig själv och ta tag i mina problem. Därför packade jag idag upp mina väskor, efter fyra månader, och la in alla kläder och allt i lådor och garderober. För även om jag inte har mitt egna hem så har jag faktiskt ett temporärt hem där jag trivs (för det mesta), och istället för att vara ängslig över allt jag inte har tänker jag vara nöjd och ta vara på det livet faktiskt gett mig än så länge. Allt det andra kommer sen, när ödet anser att jag är redo för det. Allt kommer ordna sig i slutändan, det vet jag. Just nu är jag pepp på livet, mycket tack vare allt puttinutt en person öser över mig och alla terapisamtal jag har med en fin vän om dagarna. Jag har genom samtalen börjat se mig själv på ett annat sätt, börjat tänka mer positivt och dag för dag lär jag känna mitt inre mer och mer. För det är jag evigt tacksam.

Somsagt jobb imorgon och förhoppningsvis på torsdag och fredag med. Jobb på lördag sen personalfest! Så taggad! Och förhoppningsvis jobb på söndagkväll med.
25e ska jag till sjukgymnasten igen eftersom jag var sjuk när jag hade mitt senaste besök, och dagen därpå hoppas jag så innerligt på att få besök. Åh.. låt det inte gå åt skogen nu! Jag orkar inte sakna mer..

Sömn, äntligen! 5:45 ringer klockan imorgon, då vill jag vara pigg!

<3

....

Jag tänkte inleda det här inlägget med att tipsa om en sprillans ny video som kom ut för inte ens en halvtimme sen. Det är min vän, den grymma James Wilson, som har gjort en video till sin singel Paradise. Jag, Johanna, Victor och Alex var med på ett hörn när de filmade festscenerna, men tur nog syns jag bara någon snabbis här och där! Videon går att se här http://youtu.be/84VkXB8BYlg

Idag är det chilldag deluxe. Jag somnade sent inatt efter ett långt telefonsamtal med pappa som började jobbigt och påfrestande men slutade i glädjetårar. Hans humornivå kan nog ingen mäta sig med, eller så är det bara så att just jag tycker att min far är den roligaste människan på jorden. Dessutom är han den starkaste, snällaste och allmänt bästa. #pappasflicka

Efter samtalet med honom hade jag långa diskussioner om allt det svåra i livet med en vän till halv 4 då mina ögonlock bestämde sig för att inte längre orka vara öppna. 

Jag blev extremt positivt överraskad när jag kollade min framtida löneutbetalning. När jag kollade den sist trodde jag att lönestoppet varit och jag var väldigt nöjd med vad som då stod att jag skulle få utbetalt. Nu upptäckte jag att stoppet inte alls varit utan att summan ökar för varje gång jag jobbar, och jag kommer få ut mycket mer än jag förväntat mig! Så jag hoppas verkligen på besök under lönehelgen, då kan vi göra så otroligt mycket roligt. Jag hoppas att det stämmer med lönen nu också så jag inte går och väntar på något jag inte kommer få! Ah well.. 

Nu ska jag duscha, fortsätta tvätta och vara allmänt lat resten av dagen. Imorgon ska jag jobba! 

....

Aaaah. Jag skulle ha en chilldag hemma för att bli frisk, det blev istället fotografering i skogen med Moa och Helena, lite kortspel och även häng med Albert (som gav mig typ tusen toblerone, jagharbästavännerna!!)
Resten av dagen, liksom tiden innan jag träffade Moa, gick åt att tvätta! Nu hänger det blöta kläder i hela lägenheten, så skönt att ha det gjort. Eller ja, jag har två maskiner kvar som jag får köra imorgon. Då ska jag även sortera, lägga i lådor och garderober och städa. Jag kan inte bo i väskor längre.. Fan, jag vill ha ett eget hem!

Jag saknar sthlm. Jag saknar chris. Jag saknar ida och danne.. Förhoppningsvis får jag finbesök i slutet av månaden, jag håller alla tummar, önskar till alla stjärnfall, blåser på alla ögonfransar som lossnar och bryter alla kakor i tre bitar.. goddammit, jag vill.

På lördag är det personalfest och jag ska göra allt för att kunna vara med! Mina kära kollegor, jag skulle njuta till fullo av att få dra ut med dem.

Nej, nu ska jag äta fish n' chips och lata mig lite mer.. och hänga mer tvätt. Ciao!

:*

....

Jag förstår inte vad det är som gör att jag har så svårt att bara slappna av och tänka positivt. Varför jag är så beroende av bekräftelse. Idag fick jag iallafall just den bekräftelse jag behövde och nu gäller det bara att vänta.. och längta. Det släppte så mycket tyngd att jag fick världens nackvärk när jag väl slappnade av. Varför har det här blivit en så stor grej redan? Slog det verkligen så hårt att det fyllde hela min kropp och själ med livslust och glädje? Så snabbt? Det borde inte vara möjligt. Är det inbillning eller är det faktiskt såhär jag känner på riktigt? Jag tror att jag börjar tappa förståndet. Vad kommer hända, vad vill jag ska hända? Det är helt sinnessjukt, jag måste tagga ner och andas men det är så svårt. Det känns så mycket, mer än det borde. Mer än jag vill? Jag vet inte, för jag vet inte alls vad jag vill känna. Jag vet bara hur jag mår av själva tanken, vilket är helt fantastiskt. Jag behöver få lite ordning på min hjärna för nu snurrar det värre än någonsin.

Well..
Imorgon ska jag till sjukgymnast igen och jag ska inte sticka under stolen med att jag slarvat med mina övningar. Jag förväntar mig en utskällning, men det får jag ta. För mycket har kommit i vägen (dålig ursäkt).
I helgen ska jag jobba igen, woho, som jag längtat! Sen ska jag jobba arslet av mig så mycket det bara går så jag håller min relativt bra lönenivå. Jag kollade idag hur det ser ut inför nästa lön och tydligen får jag lika mycket nästa månad som jag fick nu vilket betyder att jag kommer kunna göra något roligt igen! Typ.. åka till sthlm igen? Det är just nu det enda stället jag vill till. Så har jag inte känt sen jag var 16 och sleazare och hade halva min umgängeskrets i sthlm/uppsala. Men så känner jag nu. And I like it.

Nu ska jag sova och hoppas på att slippa vrida och vända på mig x antal timmar som föregående natt.

BAI.

....

Klockan är snart 2 och jag kan inte sova. Jag vet inte om det beror på att jag tänker för mycket eller om min dygnsrytm fuckade ur i helgen. Eller så är det bådeoch.
Jag ska försöka att sluta tänka hela tiden och sluta oroa mig. Kanske är det tillochmed bäst att ha inställningen att det med stor sannorlikhet går åt helvete, då slipper jag bli så besviken när/om det gör det.
Jag trodde inte att jag skulle låta mig själv känna såhär men jag antar att man inte kan styra över sånt ibland..

Det positiva med allt är att jag nu är säker på vad jag INTE vill. Allt som var så jobbigt efter min flytt tillbaka till falun, alla känslor som dök upp när jag kom hem och träffade personer (eller en person) från mitt förra liv.. allt det är som bortblåst. Jag vet att jag förtjänar bättre än så, jag vet att det hade förstört mig så hårt i längden. Jag är glad att allt försvann, jag är glad att jag slipper må dåligt över det mer.

Ja, jag må låta deppig men det är när jag är i ett sådant tillstånd jag oftast skriver här. Jag ska rycka upp mig nu, ta varje dag som den kommer. Jag ska må bra igen, på ett eller annat sätt. Det lovar jag mig själv här och nu.
Godnatt.

....

https://www.youtube.com/watch?v=5OBVKDK6f_E&feature=youtube_gdata_player

Jag kollar på paradise hotel av den simpla anledningen att det är fucking hilarious att se korkade människor göra bort sig i tv. Därför bryr jag mig inte direkt om allt blir avslöjat i förväg, vilket det nu blivit av deltagaren Saga. Hon blir uppringd av en fejkradio och berättar allt, vem som åker ut hur och när, allt som händer och vem som vinner! Fantastiskt roligt!

Jag saknar helgen.

.. och alla människor. Önskar att alla sköningar från helgens bravader kunde komma hit nu på en gång och liva upp stämningen! Men jag har iallafall minnen som gör mig glad.

Dom sa en dag ska vi alla dö, jag sa alla andra dar ska vi inte det

http://open.spotify.com/track/46JdPZmwWfkCJHVzd5gi8v

Orkar inte vara sjuk, orkar inte känna saknad, orkar inte känna oro, orkar inte fundera, orkar inte vara rädd. Vill bara leva en dag i taget, varken tänka framåt eller bakåt. Börjar fundera på om allt var ett misstag. Hade jag mått bättre om inget hade hänt?

Jag vill inte att det här också ska gå åt helvete. Det är för bra för det. Men tänk om det är FÖR bra? Jag vill kunna se in i framtiden så jag vet vad jag har att vänta mig.

Jag börjar fundera på om jag är alldeles för trasig för det här. Om det är för sent för mig, om jag ens förtjänar något så bra.

Min hjärna är fucked up.

....

Imorse vaknade jag med influensa och hög feber, har legat hela dagen och vridit och vänt mig (och stundvis gråtit) av smärta i hela kroppen. Jag har tyckt synd om mig själv, velat ligga nerbäddad 20 mil härifrån istället för ensam i soffan hemma, har varit arg och skrikit åt mamma fast hon inte förtjänade det. Jag har mått så jävla konstigt hela dagen, det är som om mitt psyke också fick influensa och febern satte sig i mitt temprament. Ilskan gick upp med temperaturen, min hjärna kokar med min kropp. Jag vill inte må såhär, jag vill jobba, få pengar, åka härifrån.

Jag är livrädd. Jag vet inte vad som händer i framtiden, jag vet inte hur någonting kommer sluta. Jag vet bara vad jag vill just nu, och att det jag vill förmodligen inte är möjligt. Jag är van att allt går åt helvete så jag bara väntar på att det här också ska göra det. Jag måste försöka att inte tänka så mycket på det.. men saknaden gör mig frustrerad. Jag vill ha svar, jag vill inte vänta. Jag orkar inte. Jag vill spola tillbaka tiden och uppleva helgen igen exakt så som den var, inte minsta lilla ändring.

Jag känner en värme i hela kroppen, och det är inte febern.

Sthlm

Aahhhhhhhhh.. Hemma från en helt underbar helg i Sthlm! Jag och Albert åkte ner i fredags på förmiddagen, gled runt i stan och shoppade och tog en start-dryck på ett café på s:t Eriksplan.

Sen åkte vi till Solna, mötte upp Kenny och drog till Ida och Danne på förkrök med dem och Andrea! 

Vi beställde taxi, Kenny drog till sin karl och vi åkte till stan. När taxin tvärnitade slog jag i munnen i sätet framför vilket resulterade i utslagen smileypiercing och flisa på tanden samt en mindre fläskläpp. Vi drog till Harry b James och hängde med Chris, Ludde, Hannes och lite folk jag inte träffat förr! När kvällen var slut drog alla åt olika håll, jag och Chris till Sollentuna.

Dagen efter åkte jag buss och tunnelbana ensam för första gången i Sthlm och mötte upp Albert, Ida och Danne. Vi åkte buss skitlänge och sen båt till Åland för att dricka billiga drinkar och handla på taxfree! 

Efter båten och en massa jävla busskrångel kom vi tillbaka till Solna, fräschade upp oss och drack några groggar. 

Jag, Albert och Danne drog återigen till Harrys! Chris var dj och klädd i onepiece och sombrero vilket var jäkligt elegant! 

Jag lärde känna en massa nya människor som var helt fantastiska och efter stängningen klockan 3 och mat på äckel-donken åkte jag och Chris till Sollentuna igen med ett gäng av de andra som bussällskap! 

Idag fick jag skjuts till Solna, mötte upp de andra, åt pizza, träffade Kenny och hennes Simon, åkte till Ida och Danne och duschade, sa hejdå och tackade för allt, åkte till stationen och köpte biljetter, träffade Chris och hängde med honom i någon timme, sa hejdå och tackade för allt till honom med, hoppade på tåget, åkte hem.

Jag är så jävla trött nu och dessutom sjuk så jag orkar inte skriva detaljerat om händelserna under helgen, jag kanske gör det sen. Jag är iallafall glad för att jag fick hänga med så sköna människor, och för att jag äntligen börjar inse att alla killar kanske inte är idioter utan att det finns guldkorn där ute, som dyker upp när man allra minst anar det. Men självklart är jag frustrerad över att vara 20 mil från allt detdär bra.. Suck. 

....

Och så var vi där igen. Ännu en kväll som började bra men slutade i katastrof. Ångest utan att egentligen ångra något, extrema skuldkänslor. Jag vet inte vad som hände eller varför, att inblandade i skrivande stund faktiskt umgås med varandra är iallafall något jag är väldigt glad över. Jag vet dock inte hur allt löst sig och vad som sagts, men jag håller mig utanför tills någon själv väljer att berätta. Jag har ställt till det nog mycket redan, jag har orsakat för mycket smärta som det är. Så jag håller mig undan.

Igår fyllde Olov 22 och Täckis 20 så vi, Johanna, Victor, Erik, Kozzy, Towe, Micke, Coffe och David hade förfest här hemma och gick sedan till stan för happy hour på etage. Skitrolig kväll/natt osv om man bortser från allt trassel och alla missförstånd. Jag önskar att folk kunde vara lite mer öppna med sina känslor så man slipper såra dem omedvetet. Hm. 

Nu har jag färgat håret, gjort snygga naglar och beställt tågbiljetter. Imorgon drar jag och Albert till Sthlm och blir där till på söndag. Så imorgon måste jag shoppa kläder när vi anländer till storstaden! Jag kanske borde packa lite också, eller så gör jag det imorgonbitti. Gaaah. Halv 12 går vårt tåg, det betyder att jag måste gå upp typ 7-8 imorgon. No problem. 

....

Jag planerade att vara ledig veckan ut men ångrade och la mig tillgänglig för jobb så imorgon och på lördag ska jag jobba, göött! Nästa helg är jag dock så otillgänglig som det bara går för då drar jag, Albert och Mikaela till Stockholm, hälsar på Chrisse mfl och går på secret party och ink bash.. och en massa andra roligheter. Såå taggaad! Så nu ska jag jobba så mycket det går så tiden går fort, jag älskar att ha saker att se fram emot.

Igår drog jag på etage med albert, pierre, rebecka, chris, saxx och david. Och där träffade vi veronica, lisa och en massa nytt folk! Jag efterfestade hos mike med två tyskar som jag gav sovplats. Det var konstigt att prata engelska heeela jäkla natten! Men det är bra övning för om en månad flyttar Alex hit från USA! Eller inte hit till Falun men till sverige. Dock kommer han spendera sina första dagar hos oss i Falun så det ska bli djävulskt roligt, woop!

Idag fick jag besök av Moa och Kim vilket var riktigt trevligt eftersom jag inte träffat Kim på flera år! 

Nu har jag lagat en massa matlådor, ätit och ska duscha sen sooovaaa. Jag är så trött, usch.