Bitterfittan är tillbaka för att klaga! Fast bara kort. Jag läste precis en grej, skrivet av en person som en gång hade någonting (spelar ingen roll vad) med mitt liv att göra. Personen i fråga hängde ut mig på ett jävligt lustigt sätt. Som om jag inte skulle se det! Okej, jag klagar inte den här gången. Jag kom precis på hur komiskt det är när människor försöker få en att se dålig ut, genom att hitta på en massa random lögner om en! Jag menar; hallå? Sen när blev människor i min omgivning 12 år och placerad i små grupper på en skolgård igen?
Så dagens roligaste, varsågoda.
Exakt vad det stod tänker jag inte gå in på då jag inte är en sån som hänger ut personer på internet. 

Imorse fick jag skjuts till sjukhuset strax efter 8. Nyvaken och jävlig. Fick träffa en helt fantastisk doktor (vi kan kalla honom Dr. Awesome) som kollade ner i min hals, upp i min näsa, lyssnade på mitt hjärta, tog mitt blodtryck, frågade en massa bra frågor, brydde sig, var bäst, osv osv osv. Det slutade med att han sa ja till operation! Så Dr. Awesome ska i början av nästa år ta bort mina vidriga halsmandlar och jag kommer bli lycklig och frisk i halsen för första gången på 7 år! - Bäst julklapp!

Tog sen en promenad hem till mamma, satt nedanför hennes säng och lekte med hennes laptop i 1½h tills hon vaknade, åkte ut på ärenden och kom nu tillbaka hit. Jag firar dagens sjukhusbesök med .. ja, fryspizza. Kunde varit bättre iofs, men det duger för tillfället då jag har öst på en massa mozzarella på den! - Vegetariskt, ostigt, GOTT!

Ska väl fixa lite filmer och serier, göra klar skulpturen och fixa allt annat. Jag undrar om jag orkar ta mig härifrån idag. Jag kommer ju ändå få lov att sova ensam inatt och Moa går och lägger sig så tidigt. Vi får la se! Det är så skönt med internet, jag borde skaffa det hemma också. Eller ja, jag måste väl om jag ska börja plugga.
På tal om det måste jag ringa till vägledningcentrum och fråga om jag har kommit in. Jag vågar inte, tänk om de säger nej? Vad gör jag då? Gräver ner mig? Rymmer utomlands? Usch, jag vill inte ens tänka på det.

Fick frågor idag om jag var stressad, orolig, deprimerad m.m. Jag svarade ärligt på allting, dvs att jag är stressad som fan men mår helt otroligt ändå. Jag fick även frågan om jag är nöjd med mina vänner (för 5e gången). Jag svarade ärligt där också. Jag sa att jag inte skulle byta bort mina vänner mot någonting i hela världen.


Jag saknar den där känslan när man är alldeles nykär!

..... oh wait! :)