Jag tänker börja detta inlägg med att tack världens bästa Tomas som var vid min sida hela dagen på sjukhuset igår, från 10 till 6. Han hjälpte mig hela tiden, hämtade vatten till mig, matade mig med isglass, gav mig smärtstillande som sköterskan gett honom och bara var det bästa stödet jag kunde ha! För att inte tala om skjutsen dit, till affären efter och hem.
Inatt har han haft klockan ställd lite då och då, vaknade och hämtade smärtstillande tablett och brus till mig!
Ända sen den där gången i början av vintern när han stod utanför min port med en flaska julmust har han liksom alltid funnits där när jag behövt honom, och det är jag evigt tacksam för. En människa med sån fin personlighet hittar man inte var som helst!
Finaste, bästa Tomas.
Igår kom Tomas och hämtade mig halv 10 och vi åkte direkt till sjukhuset. Jag anmälde mig i receptionen och fick sen sitta i väntrummet. Det tog inte långa stunden innan min sköterska Linnea kom och hämtade oss och visade oss in till min säng. Där fick jag byta om till en sjukt löjlig sjukhusrock och blev sedan kopplad till dropp. Det skulle ta ett tag innan jag fick åka ner på operation så jag vandrade runt lite med droppställningen, gick till dagrummet och spelade spel m.m.
VId 12 fick jag 3st 500mg alvedon och skulle ner på operation kvart i 1. Några akutfall kom före och jag var inte nere förrän ca kvart över. Jag fick vänta ett bra tag i någon slags parkering för sängar innan två sköterskor kom och hämtade mig. De satte blå plastsockor över sjukhusstrumporna jag fått och jag fick en matchande mössa. Elegant som tusan!
Jag fick gå in till operationssalen och lägga mig på sängen. De kopplade på mig elektroder för EKG, klämma på fingret, blodtrycksmätare och bytte dropp till ett starkt smärtstillande och de bäddade ner mig under ett superskönt täcke Jag fick andas in lite syrgas en stund medan de kopplade in en spruta i min hand. Jag kände någon slags tryck på ovansidan av handen, de bad mig andas djupare och allting började snurra till lite smått. Jag kollade upp i den starka lampan och det sista jag tänkte var "Hah! Jag kommer fan aldrig somna". Rätt som det var vaknade jag. Allting under tiden jag var sövd var bara svart, men det roliga var att hela D.R.U.G.S skiva spelades upp i mitt huvud under tiden.
När jag vaknade fick jag flytta över till min vanliga säng och rullades sen ut till uppvaket. Jag fick där syrgas som jag slet av mig eftersom den torkade ut min hals och orsakade hosta. De frågade om jag hade ont, och det hade jag. I tungan. Jag hade riktigt jävla ont i tungan efter instrumenten de använt. De frågade om jag ville ha smärtstillande men jag sa nej. Klockan var nu strax innan 3 och killen som låg på uppvaket när jag skulle in på operationen låg fortfarande kvar. Han hostade och lät så fruktansvärt klen, jag uppfattade någon gång att han var av den äldre typen och jag har hört att detta ska vara värre ju äldre man är.
Jag satt upp i sängen och det enda jag tänkte på var att jag ville upp till mitt rum där Tomas var. En sköterska kom då och då och skrev någonting i min journal. Tjejen jag delade rum med på avdelningen rullades ut från operation, hon skrek och grät av smärta och de fick ge henne en massa olika smärtstillande medel. Jag tyckte så fruktansvärt synd om henne. Där satt ju jag som om ingenting hade hänt, med lite ont i halsen och en gnutta problem med att svälja. Efter 15-20 minuter kom en annan sköterska och undrade återigen om jag ville ha smärtstillande. Även denna gång nekade jag det. Hon frågade om jag ville gå och kissa, och det kunde jag inte säga nej till! Hon rullade iväg min säng till toaletten, hjälpte mig hänga upp mitt dropp på väggen och gick sen iväg. Jag fick inte låsa ifall jag skulle svimma, men allting gick bra. Efteråt tog jag själv min droppåse, gick ut och hängde upp den på ställningen på min säng och la mig sen till rätta igen. En sköterska skrattade och sa att de inte behövde jobba när patienterna gjorde allt jobb själva, och hon som kört mig till toaletten frågade om jag ville upp till avdelningen. Klart som fan att jag ville! Sköterskan Linnea kom och hämtade mig och de på uppvaket sa att jag var otroligt pigg, tillochmed piggast under hela dagen. Jag kände mig rätt badass när jag fick höra det! Jag rullades upp till avdelningen, men ingen Tomas var där! Dock tog det inte långa stunden innan han kom dit och jag var glad, hög och pigg och babblade på om allt mellan himmel och jord. Vi fick stanna där i några timmar. Jag fick vatten och piggelin. Kirurgen kom och kollade på min hals en gång och lite senare kom han och berättade att jag hade fått smärtstillande utskrivet, så Tomas sprang iväg till apoteket. Sen sa kirurgen hejdå och vi satt kvar ett tag. Tomas gick och frågade en sköterska om jag fick åka hem, och det fick jag tydligen. Så jag klädde på mig och satte mig och väntade lite längre till. Ett par sköterskor kom till mig och den ena sa "Jaha, du vill åka hem ser jag!" så tog hon ur droppgrejen ur min hand och jag kunde åka hem.
Vi åkte till ica maxi och köpte glass, blåbärssoppa, chokladpudding och lite annat gött som är lätt att äta, sen åkte vi hem och kollade på The Notebook. Dock låg jag mest med huvudet i Tomas knä och sov, men ändå. Inatt vid halv 3 hade jag helt sjukt ont i halsen, men jag fick i mig smärtstillande och allting gick bra. Vid 5 eller någonting tog jag en till dos, och den senaste för någon timme sen.
Nu ska jag försöka få i mig lite blåbärssoppa och yoghurt som Tomas serverade mig i sängen.
Igår när jag kom hem hade jag fått lite kläder och brillz som jag beställt. Sjukt nöjd, vill beställa mer på en gång!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar