Klockan är 6 på morgonen. Jag har varit ute och åkt båt hela natten och kom hem nu. Eller nej, jag är inte hemma. Jag är någonstans där allt är så bekant. Dofter som gör mig lycklig, objekt som väcker minnen. Och vad gör jag här? Det vet jag inte, för jag tror inte på det själv. Jag tror att jag ligger i min säng och drömmer, som jag brukar. Men jag är faktiskt här. Här. Och det är inte ens på mina villkor, min önskan. Det är på någon annans, som bad mig. Jag kan inte tro på det. Ändå är det faktiskt sant. Jag är Här. Nu. Jag njuter.