....

Klockan är snart 2 och jag kan inte sova. Jag vet inte om det beror på att jag tänker för mycket eller om min dygnsrytm fuckade ur i helgen. Eller så är det bådeoch.
Jag ska försöka att sluta tänka hela tiden och sluta oroa mig. Kanske är det tillochmed bäst att ha inställningen att det med stor sannorlikhet går åt helvete, då slipper jag bli så besviken när/om det gör det.
Jag trodde inte att jag skulle låta mig själv känna såhär men jag antar att man inte kan styra över sånt ibland..

Det positiva med allt är att jag nu är säker på vad jag INTE vill. Allt som var så jobbigt efter min flytt tillbaka till falun, alla känslor som dök upp när jag kom hem och träffade personer (eller en person) från mitt förra liv.. allt det är som bortblåst. Jag vet att jag förtjänar bättre än så, jag vet att det hade förstört mig så hårt i längden. Jag är glad att allt försvann, jag är glad att jag slipper må dåligt över det mer.

Ja, jag må låta deppig men det är när jag är i ett sådant tillstånd jag oftast skriver här. Jag ska rycka upp mig nu, ta varje dag som den kommer. Jag ska må bra igen, på ett eller annat sätt. Det lovar jag mig själv här och nu.
Godnatt.