Igår satt jag och chillade hemma, trött som få. Sen skrev Mia och frågade om jag visste någon som kunde hämta henne i Örebro så jag fixade chaufför, duschade och gjorde mig iordning, blev upphämtad av Rasmus och vi åkte hela vägen till öret för att sedan vända och åka hem igen. Vi blev avsläppta i stan när vi var framme, kring halv 1, och gick till Pitchers. Jag kramades så sjukt mycket igår, det var gamla vänner överallt. Några jag inte träffat på flera år! Jag var lycklig, trots att jag inte var i närheten av andras onykterhet, och jag gillade livet. Det var så behövligt, både att träffa folk öht men även att få lite tid med Mia! Jag skrattade så käkarna krampade, då vet man att man är på rätt ställe. 

Efter Pitchers tänkte vi gå vidare men alla krogar hade slutat släppa in så vi vandrade omkring i centrum under mitt stora paraply och träffade en massa människor. När natten närmade sig sitt slut mötte jag upp en onykter karl som jag fick ta hand om, åkte nattbuss till Bojsen och sov till 12 imorse då jag var supertjejen och gjorde frukost. Kollade på RocknRolla och försökte vakna till liv.

Nu har jag hunnit komma hem, ta en dusch och slänga in en maskin tvätt. Idag är det slappkläder och hemmamys ensam som gäller, imorgonbitti ska jag jobba! Två dagar förmiddag, en kväll, en ledig dag sen jobb hela helgen. 

Den senaste tiden har jag blivit så bortskämd när det kommer till komplimanger. Jag får så mycket uppskattning och omtanke från olika håll, och fina kommentarer som pirrar i hela kroppen. Jag har saknat sånt, saknat att känna mig speciell. Men nu gör jag det igen, och jag älskar det.